De flesta färder som görs med bilar och andra motorfordon är mycket korta, bara några få kilometer. Redan idag kan en elmoped gå fyra mil på en laddning, och i takt med att forskninge på området går framåt kommer elmopedens räckvidd att öka. Det här gör att den redan idag faktiskt är ett fullgott alternativ till bilen för många människor, eller åtminstone skulle kunna utgöra ett sådant.

Ett problem är laddningen av eldrivna fordon. Än så länge är det inte helt lätt att få tag i tillräckligt med förnybar el i Sverige, men en omställning är på gång. Det finns även långt gångna planer på att alstra elektrisk ström med hjälp av solceller i Sahara, och att köpa ström till EU från ökenländerna i Nordafrika. De demokratiska revolutioner som genomförts i bl.a. Egypten och Tunisien har snarare påskyndat än saktat ned dessa planer. De nya ledarna i Nordafrika kommer att vara angelägna om att få investeringar till länderna som kommer folket till del, och som dessutom är renare än oljeutvinningen. Snart kommer det förhoppningsvis att gå att ladda sin elmoped med ren el från ett demokratiskt Egypten, en framgång på flera sätt.

En sak som dock inte var särskilt utbredd på 50-talet, men som kan minska det avtryck varje individ gör, är återvinning. Att återvinna förpackningar och annat minskar kraftigt tärandet på jordens resurser.

Allra effektivast är att återvinna aluminium, eftersom det är en ganska omständlig process att utvinna aluminium ur bergarten bauxit. Energibesparingen är den främsta anledningen till att återvinningen av aluminiumburkar är så effektiv på många ställen. Men det finns även andra aluminiumprodukter, bl.a. höljen till värmeljus, som skulle kunna återvinnas bättre.

Ett annat ämne som vi behöver bli bättre på att återvinna är fosfor, som idag används i bl.a. konstgödsel. Enligt vissa larm som presenterades nyligen kommer fosforn att vara slut inom 60 år, om ingenting görs för att förändra situationen. En möjlighet är att bättra ta tillvara på den fosfor som finns i människors och djurs avföring. Problemet idag är att avföring och urin blandas, och denna blandning är svår att använda i jordbruket. Om man istället separerar dem från varandra, så som man gör i mulltoaletter, kan man använda båda där de gör mest nytta, för att gödsla olika typer av grödor. Det råder inte direkt nån brist på avföring, den används bara fel.

Nu för tiden har dock världen och vårt klimat förändrats, och helt plötsligt så vet vi nackdelarna med att använda oss utav vissa typer av energikällor. Vi vet också hur viktigt det faktiskt är att värna om vår jord och dess välmående. För det kommer ju inte direkt som en nyhet att vår jord och dess natur står inför ett ytterst stort vägsjäl. Antingen så måste jordens befolkning inse vikten av att använda sig utav rätt energikällor och att återvinna vårt avfall betydligt bättre än vad vi gör idag.

Så vad kan man egentligen göra som privatperson åt detta eviga dilemma? Svaret är givetvis väldigt mycket. Men det gäller att man är realistisk i sitt val om man vill hjälpa till. Något som exempelvis kan vara rimligt är att byta energikälla, något som kan komma att bli mycket avgörande för diverse avfall. Läs mer om solvärmepumpar, som är ett bra exempel på en annan typ av elförsörjare.

Det finns alltså mycket man kan göra för att boosta för miljö, men huruvida man är redo att verkligen engagera sig eller inte är helt upp till varje enskild individ.

Hur fungerar en värmepump?

En värmepump består av fyra huvudkomponenter – förångare, kondensor, kompressor och expansionsanordning. Värmekällan kan vara luften, ventilationsluften, berget, ytjorden, grundvattnet eller en sjö. Värmekällan behöver inte vara varm, det räcker att dess temperatur är några grader över noll. En värmepump fungerar så att ett arbetsmedium tar upp energi från värmekällan och förångas. Sedan komprimeras arbetsmediet till ett högre tryck, och vid detta tryck avger det sin värme samtidigt som det kondenserar. Det är denna värme som utnyttjas till uppvärmning. Expansionsanordningen sänker trycket på det komprimerade arbetsmediet, som sedan leds in i förångaren igen.

Välj rätt pump!

Vilken värmekälla som bör användas till värmepumpen beror på husets energianvändning. Om huset har ett lågt energibehov kan det räcka med att använda uteluften som värmekälla. Husets energibehov avgör även vilken storlek på värmepump som behövs. Det kan löna sig att inte välja den kraftigaste pumpen: en mindre pump, som inte kan täcka husets maximala behov av energi när det är som kallast, kan kompletteras med en elpatron eller genom att man eldar i en kamin. Pumpen kan därmed gå jämnare under året, vilket gör att den slits mindre.

Värmepumpen sparar pengar och klimat

En bra värmepump kan halvera användningen av el till värme och varmvatten i ett hus. Naturskyddsföreningen och Konsumentverket rekommenderar konsumenterna att noga jämföra effektiviteten och kapaciteten när man ska välja värmepump. Både kostnaden för konsumenten och utsläppen av växthusgaser påverkas av dessa faktorer. Genom att välja en värmepump med hög verkningsgrad och kapacitet gör man därför en insats för både klimatet och den egna ekonomin.